Inledningsvis får jag väl förklara att jag har haft datorbekymmer och därefter mycket att göra men nu har jag tid och uppkoppling så bloggen kan komma igång igen   

Den här månaden, augusti månad, är en ganska hektisk månad. De första tio dagarna var det fortfarande sommarlov och då hade jag det lugnt och skönt. Den första till femte dagen i månaden var jag i Skåne. Där såg jag efter mina föräldrars hus, solade och badade i det fina vädret, umgicks lite med syrran och ganska mycket med Lina. Dessutom åt jag antibiotika för urinvägsinfektion och hade ett riktigt elakt halsvirus.

Sedan jag kom hem den femte har jag inte lämnat Ludvika en enda gång tror jag, och sedan jag började jobba den elfte har jag haft fullt upp med att strukturera och planera och har jobbat dygnet runt känns det som. Nu har det äntligen lugnt ner sig och jag har kommit ikapp mig själv. 

Jag har kommit igång att träna lite smått igen, har sprungit några korta rundor, ska ut en sväng snart igen. Nästa vecka hoppas jag kunna börja träna lite Body Pump också. Det är skönt att rutinerna börjar falla på plats.

Den här månaden har även varit en ganska fattig månad, under sommaren har jag blött pengar, så blir det ju när man åker runt och gör det man känner för och dessutom flyttar, köper massa möbler, anlitar flyttstäd och allt annat som kostar.

Just det, jag blivit fackligt ombud den här månaden också så jag har en ny uppgift att lära mig och nästa vecka drar min kurs i Geografi igång. Jag kommer att läsa halvtid på distans på min fritid, så jag kommer nog inte få det lugnt på ganska länge. Men det gör ingenting för jag gillar att ha och göra, särskilt när man kan göra en del av det hemifrån sin egen soffa.

Jag är av åsikten att man inte ska ångra saker man gjort, eftersom alla erfarenheter är något man lär sig något av. Men givetvis tycker jag i efterhand att det är dumt att jag gjort vissa saker och att det är viktigt att be om ursäkt när man gjort någon illa. Om jag upptäcker att jag gjort någon ledsen har jag dåligt samvete och ångest för det ganska länge men jag ångrar det inte för man kan inte göra något ogjort.

Dock kan jag ångra sådant som jag inte har gjort. Erbjudnanden och möjligheter man fått genom livet men varit för feg eller för lat för att ta tillvara på. Exempelvis undrar jag ibland hur det hade varit om jag tagit det där sommarjobbet i Oslo för några år sedan, om jag hade åkt som Au-pair efter gymnasiet som jag hade tänkt eller om jag hade gått den där GSUn jag var nyfiken på. Men jag är ju nöjd och glad med hur livet har blivit och är just nu så det är egentligen bara dumt att tänka så. Istället kan man ju försöka lära sig något av denna "ånger" och ta för sig mer av de möjligheter livet erbjuder.

Vad jag har i min handväska det vet jag knappt själv, där stoppar jag ner allt möjligt jag kan tänkas behöva och sen glömmer jag bort att jag har det där. Så det är lite spännande för mig tom att skriva listan, vi får se vad jag hittar, samtidigt får jag en välbehövlig städning av väskan. Ni kan själva se på bilden eller läsa min lista:

*Solglasögon i fodral

*Mobilen

*Pennor

*Gem

*Plånbok

*Tuggummin

*Handsprit

*Hamdkräm

*En påse med nyinköpt kalender och pennskrin

*Nässpray

*En kam

*Treo

*Ibumetin

*Diaree-piller

*Nyckelring

*Kam

*Nycklar

*Läppbalsam

*Läppglans

*Mascara

*Glasögonfodral utan glasögon i...

*Naglack

*Plåster

*Hårnålar

*Handsfree till mobilen

*Tamponger

*Kondomer

*Gamla kvitton och lappar

*Väldigt mycket mynt

Och faktiskt ganska mycket sand

Nästan allt det här är ju faktsikt sånt som är bra att bära med sig så det åker nog tillbaka i väskan igen. Kul att veta vad som fanns där i :)

Ännu en svår kategori men jag tror nog att jag känner mig själv ganska väl. Jag är i grund och botten en glad tös som inte begär så mycket för att vara nöjd och belåten. Ibland händer det att jag funderar och grubblar för mycket och då kan världen kännas besvärlig och svår men oftast ser jag på världen på ett ganska optimistiskt vis.

Jag gillar struktur och rutiner men blir ofta rastlös och vill hitta på små spontana saker. Min motorik är inte den bästa så allt som oftast har jag något blåmärke eller litet brännsår på kroppen. Har jag inte det så har jag förmodligen en fläck på mina kläder.

Jag är något av en knasboll ibland, som gillar att spöka ut mig och spexa till det. Ofta säger jag precis det jag tänker utan att tänka, vilket vissa tycker är väldigt roligt och andra förmodligen tycker är en väldigt irriterande sida hos mig. Jag är känd för att råka vända på bokstäverna och orden i en mening eller fälla märkliga kommentarer. Jag pratar förmodligen en aning för mycket överlag.

Jag gillar att vara kreativ och pyssla på de flesta olika sätt, måla möbler, sy, sticka, rita, skriva, tillverka ljus är några av de projekt jag kan ta mig för.

Bokmal(in) är också en bra beskrivning av mig, så länge jag kan minnas har jag älskat att försvinna in i böckernas värld men ibland är jag för lat och drömmer mig in i TV:n i stället.

Några andra ord som kan beskriva mig är nyfiken, envis, ambitiös, känslosam, ansvarsfull, kramig och en liten aning knäpp i huvet  

Oj då, jag missade visst en dag, så nu fuskade jag och det ser ut som om jag skrev det här inlägget igår. Min klädsel var mycket enkel en vit, knälång klänning med smala axelband och knappar och knytband över bröstet.Och uppenbarligen inte struken nä, hoppsansa! Över det en helt vanlig svart v-ringad kofta med puffärm.  

Här är en bild från när jag och Anna drack drinkar på balkongen idag och njöt av sista måndagen på lovet genom att dricka lite för mycket och vara uppe alldeles för länge!

Oj vad svårt det var idag då. Det finns ju massor med roliga och tråkiga minnen såklart men det finns ingen självklar etta i mitt liv. De som har fått barn och gift sig och sånt har det ju ganska enkelt med att välja ett sånt tillfälle. Den första kyssen var inte så speciell, däremot var väl första kyssen med första kärleken minnesvärd. Dock är det nog inte mitt högst rankade minne. Det får nog bli studenten, tillfället då man sprang ut på trappan och vrålade för full hals. Det var så många känslor i just det ögonblicket, lycka och sorg. Det var avstampet in i vuxenlivet, sista ögonblicket då livet var uppstakat för mig. Därefter är det jag själv som styrt skutan, det var avstampet och avbrottet från att vara beroende och en manifestation för självständigheten. Och självständigheten är något som jag värderar högt. Men främst är det väl lyckoruset jag befann mig i då som jag vill minnas för evigt, varenda år sedan 2004 då jag satte på mig den vita mössan blir jag alldeles tårfylld varje sommar av studentflaken och jag hoppas att den lyckokänslan blandat med vemod alltid kommer finnas i mig. Sedan dess har jag ju tagit examen från högskolan men den känslan var inte alls i närheten, det var mer som att stryka något från "att göra-listan".

Under min ynka 25 år här på vår jord har jag lärt mig att framtiden inte går att planera men trots det har jag ändå vissa ambitioner och lösa planer om framtid.

Inom den närmsta framtiden är mitt största fokus mitt arbete. Jag vill utvecklas och bli en riktigt bra lärare som är inspirerande för mina elever. Därför önskar jag att jag får vara kvar i samma arbetslag som jag jobbar i nu några år, så jag kan fokusera fullt ut på att bli så bra som möjlgit på mitt jobb. Ett annat fokus är att försöka bli vältränad och ha så mycket roligt som möjligt. Inom den närmsta framtiden vill jag försöka njuta och ta tillvara på singellivet så gott det går.

I det långa loppet hoppas jag på att träffa den stora kärleken inom några år, få jobb i Skåne och slå mig till ro där innan jag är 30. Givtetvis drömmer jag om den svenska kärnfamiljen med allt vad det innebär men att fortfarande kunna fokusera på jobbet.

Några mål i livet är

- Läsa upp fler ämnesbehörigheter

- Bli lektor

- Träffa mannen jag vill gifta mig med (och att det är ömsesidigt så klart  )

- Resa mycket

- Skaffa barn och hus

- Skratta mycket

- Fortsätta älska att röja på dansgolvet

- Aldrig sluta utvecklas och fortsätta lära mig nya saker tills jag dör!

Men allra främst vill jag väl vara bara fortsätta vara lycklig.