Oj vad svårt det var idag då. Det finns ju massor med roliga och tråkiga minnen såklart men det finns ingen självklar etta i mitt liv. De som har fått barn och gift sig och sånt har det ju ganska enkelt med att välja ett sånt tillfälle. Den första kyssen var inte så speciell, däremot var väl första kyssen med första kärleken minnesvärd. Dock är det nog inte mitt högst rankade minne. Det får nog bli studenten, tillfället då man sprang ut på trappan och vrålade för full hals. Det var så många känslor i just det ögonblicket, lycka och sorg. Det var avstampet in i vuxenlivet, sista ögonblicket då livet var uppstakat för mig. Därefter är det jag själv som styrt skutan, det var avstampet och avbrottet från att vara beroende och en manifestation för självständigheten. Och självständigheten är något som jag värderar högt. Men främst är det väl lyckoruset jag befann mig i då som jag vill minnas för evigt, varenda år sedan 2004 då jag satte på mig den vita mössan blir jag alldeles tårfylld varje sommar av studentflaken och jag hoppas att den lyckokänslan blandat med vemod alltid kommer finnas i mig. Sedan dess har jag ju tagit examen från högskolan men den känslan var inte alls i närheten, det var mer som att stryka något från "att göra-listan".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur uppmärksammar man tvåårig förlovning? Ja, den tilltänkte maken tog ett extraskift på jobbet, sonen ligger uppe i sin säng och håller på att somna och hundarna har nyss fått komma in. Då kan jag pusta ut, sätta mig i soffan och fira mitt lyckliga ...

Jag erkänner att jag inte alltid är särskilt positiv. Åtminstone inte när folk fantiserar hejdlöst om att vinna drömvinster och liknande. Någon har ibland kallat mig pessimist men jag själv skulle säga realist. Anledningen till att jag sällan hakar p...

För ett tag sedan läste jag den här krönikan som hade delats på Facebook: http://www.expressen.se/kronikorer/lediga-foraldrar-lamnar-in-barnen-for-att-ga-och-sola/ till viss del håller jag med men å andra sidan tycker jag att krönikören är oerhört tr...

Efter några år av kärlekseufori och ren och skär bebisbubbla känner jag ett behov igen att skriva av mig. Att ha ett forum för mina egna tankar. Någonstans där jag får fundera, reagera och analysera på mina egna villkor. Välkomna att följa med på en ...

Jag lägger denna bloggen i vila på obestämd tid. Istället har jag och Jonas skaffat en gemensam blogg som handlar mer om vad som händer på gården och i våra liv. Följ oss gärna på soranga.bloggplatsen.se  puss och kram   ...