Lite krångel och strul verkar det bli i veckan men jag får jobba och det är huvudsaken. Sundborn mån, tis och torsdag men har ingen bil. Så lite pusslade med bussar och skjuts verkar bli növändigt, drygt att vara besvärlig men vad ska man göra. På onsdag ska jag jobba i Borlänge på samma skola som förra veckan. Även denna vecka verkar jag få ihop över 20 arbetstimmar. Känns bra! På fredag har jag en arbetsintervju i Mora, det är ju en bit dit och det tar lite lång tid att åka dit. Men är det ett passande schema och jag blir erbjuden jobbet skulle jag inte tveka för att tacka ja. Man får väl äta frukost och jobba undan pappersarbete på bussen/tåget om jag skulle ha sån tur att jag får jobbet. Rektorn lät jättetrevlig så jag hoppas alla som läser detta hjälper till att hålla tummarna för mig på fredag eftermiddag!!

Dagens plus:

Cykeln tog mig både till jobbet och hem!

Lugn och problemfri dag på jobbet.

Orkade laga god och nyttig mat, blev en asieninspirerad fiskgryta med ris med färksa grönsaker tom!

Diskade direkt efter maten.

Fick bananer av Philip så jag slapp gå och handla själv.

Har fått en veckas jobb i december!

Dagens minus:

Min egen pojkvän glömde bort mig... inte OK, men han bad om ursäkt flera gångner och köpte bananer så jag har väl förlåtit det antar jag.

Har inte sprungit idag som jag hade tänkt.

Summa: Glöm inte se de små ljuspunkterna i vardagen.  Då blir de flesta dagarna bra.

Nu ska jag sticka några vaav på min halsduk som aldrig blir klar innan jag ska göra mig i ordning för sängen.

Mitt bakhjul lever ett eget liv, ibland töms hjulen på en gång och nu har jag lyckats cykla på den 3 ggr utan att luften är ute. Har sett över olika alternativ och bestämt mig nu för att köpa en ny slang just nu och till våren ska jag köpa ett nytt bakhjul så får jag nog ordning på mina växlar oxå.

Dagen bjöd på ännu en resa till Borlänge med jobb i den jobbiga klassen men idag var de som en helt annan klass, betedde sig mer som 7-åringar även om de är lite väl busiga och har myror i byxorna. Det var mycket roligare idag och jag blev inte alls lika trött. Är dock trött på grund av att jag somnade lite sent igår och blev väckt av telefonen i morse när dom ringde in mig. Blir en riktig mån-fre vecka det här med 27 arbetstimmar, känns skönt att veta att man har råd med julklappar nu då och kanske tom att gå till frissan! Det har jag längtat efter. Tors och fre blir det iaf jobb i Falun så jag slipper betala 70 kr varje dag och kan gå upp lite senare. Skönt!

Tycker det är sjuka priser med 35 kr enkel resa när man åker 2 mil, hur mycket kostar det med bil, de vill ju inte få fler att åka buss iaf med de priserna. Är ju mycket billigare iofs med busskort så jag ska nog skaffa något slags rabattkort eller tiokort så slipper man dessutom se till att man har busspengar på sig hela tiden utifall att man snabbt måste rycka in och jobba.

Nu måste jag ta mig i kragen och laga nåt att äta!

Efterlyser ett stort brinnande klot som ligger ca 8 ljusminter från jorden och skänker oss jordbor med värme och ljus som vi lagrar i vår unika tmosfär. Är det någon som har sett den vänligen kontakta mig. Den försvann vid 18 tiden den 30 oktober och lystar till namnet Solen. Var vid försvinnande naken...

November är verkligen grått och trist och tillråga på allt blött och lerigt. Nog gör det att man blir lite trött. Trots det är jag positiv fortfarande. Tror väl inte att jag får ett eget jobb snart direkt men får jobba ganska mycket när alla andra säckar ihop av höstdepressioner, förkylningar och influensor, ÄR glad att jag har vaccinerat mig så slipper man oroa sig för den smittsammaste influensan iaf. Har även konstaterat att jag inte haft ett enda migränanfall sedan den 6 nov då jag vaccinerade mig, skulle ju vara en härlig biverkning om jag blev av med den. Är nog tyvärr bara önsketänkande.

Denna veckan har jag jobbat på en för mig ny skola i Borlänge. Jisses vilken problemklass, har aldrig varit med om en sämre fungerande gruppdinamik och mer respektlösa elever. Det värsta av allt är att de bara är 7 år gamla och går i 1 klass, en ålder när man brukar vara kunskapstörstig som bara den och vara liten, godhjärtad och hjälpsam. KAOS, personalen sliter som bara den med att få det bättre men det hjälper inte så mycket. Det är imponerande hur engagerade alla människor som jobbar inom skolan är. Synd när ingent funkar bara. Jag vill inte ens tänka på hur klassen kommer bli i framtiden om de inte hittar en lösning snart. Trots kaoset har jag även fått mysiga och roliga erfarenheter från klassen så det är verkligen inget förlorat fall. Så vill de att jag kommer i morgon med så gör jag nog det. Torsdag och fredag jobbar jag på Montessoriskolan, det  ska bli lugnt och skönt efter dom här dagarna:) 

Har nån bacill som ligger och raspar i min hals som har huserat där i en vecka eller så, han är ganska irriterande för jag har svårt att somna men han verkar själv sova rätt gott under dagarna och gömmer sig när jag dricker te. Även om han inte är så väldigt påträngande har jag tröttnat på den oinbjudna gästen i min hals och ber honom vänligast att hitta en annan kropp att husera i snarast.

Trots halsont har jag jobbat rätt OK denna veckan, Montessoriskolan mån,tors,fre och gruppboendet i går kväll. Det är verkligen trist att jobba på gruppboendet, särsklit nu när en av de boende ligger på sjukhus. Det händer helt enkelt för lite, tita på tv, sköta hushällssysslor, dricka kaffe, mata, byta blöja, titta på tv, gå en promenad, titta på tv och sen samma sak igen om en stund. Det hade nog varit roligare om de som bor där kunde prata och var lite piggare så man kan hitta på mer med dom.

Förutom att jobba i helgen var jag och simma i fredags, skönt, sen åt vi lite god mat, drack lite vin och åt chips med dip hemma hos Philip. Såg två filmer. Paranormal Activity och 500 Days of Summer. Båda filmerna var OK men inte mer. Paranormal activity var lite obehaglig men det är väl nästan värre med Philip som sitter och skrämmer mig när det blir läskigt.

Idag är det söndag och jag vet inte vad dagen har att bjuda på, söndagsmiddag pratade Philip om igår så jag får väl nåt gott att äta iaf. Just nu sover han och jag sitter i hans vardagsrum, och funderar på varför man ibland har sådana nätter där man är mer vaken än sover...

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg lagade jag min cykel. Trodde jag!! Idag när jag cyklade hem från Britsarvet kände jag halvägs hem hur ventilden slog i hjulet varje varv och insåg att all luft vad ute ur däcket igen!!!! Vad är det för fel? Ventilen är supertät, jag har undersökt hela slangen i vatten och sett till att det inte sitter fast något i däcket och ändå pyser luften ur på något märkligt sätt. Åhh, så jäkla irriterande och tidsödande. Får väl pumpa cykeln varje dag eller nåt. För en ny cykel har jag knappast råd med!

*SUCK*

Idag är det så lugnt att tiden nästan går baklänges. Inget jobb och inget annat planerat. Vaknade upp och såg ut genom fönstret hur ödets ironi spelat mig ännu ett spratt. Efter att ha skjutít upp det bra länge fixade jag min cykel igår. Jag trodde det var punktering eftersom det trots att jag nyss hade lagat slangen var aldeles tomt på luft i bakdäcket men den var så tät att jag inte ens lyckades få ut luften när jag pumpat i den. Ialla fall den är full med luft och jag har satt på cykellysen i går kväll och idag ligger det snö. Med andra ord är det inte idealt att cykla... Känns som att jag skyndade på vintern genom att få för mig att börja cykla. Jag ska ge det ett försök i morgon iaf när jag jobbar på Montessoriskolan.

Jag hade tänkt åka med Philip till Borlänge idag när han åkte till skolan och sätta sprätt på presentkortet på EL-giganten jag fick av mormor när jag fyllde år. Men han lyckades matförgifta sig själv så nu ligger han och spyr i stället för att vara i skolan och jag får väl hitta på nåt annat och hoppas han mår bättre i morogn eftermiddag så vi kan åka till Borlänge då. På tal om presentkortet hade mormor tänkt sig att jag skulle köpa en skrivare för pengarna men jag är inte säker på att jag vill ha en längre för de tar upp så stor plats, vet inte hur jag ska göra, för visst hade det varit bra att ha en egen men de få gångenr jag behöver skriva ut eller scanna så har ju Philip en ny skrivare jag kan låna. Annars hade jag täntk köpa en datorryggsäck men jag tyckte inte det fanns så många snygga på hemsidan som passar till min dator. Så nu lutar det år datorhögtalare för det har jag iaf nytta av eftersom jag bara lyssnar på musik i datorn. Vi får väl se om det blir något i morgon.

I går var det en lång seg tågresa hem från Skåne. Jag och Philip var i Perstorp och hälsade på mamma och pappa över helgen. Trevligt och mysigt, en inte oväntat hög vinkonsumtion och jag fick fina presenter. När vi börjar närma oss Dalarna i skogarna längs med tågspåret och jag precis har läst ut min deckare, ringer det från Dolt nummer på mobilen och följande konversation tar vid. Man i telefon: "Hej, jag heter *knaster,knaster* och ringer från *sprak* i Falun." Jag; "Hej, jag sitter på ett tåg så jag har lite dålig mottagning" Man i telefon: "Ja jag hör det, jag ringer av andledning att det skedde ett brott i närheten av ditt hem i går kväll och undrar om du har sett eller hört något" Här förstår jag att det var från polisen och blir en aning förvånad. Jag: "Jaha, det visste jag inte, jag har varit bortrest hela helgen så jag kan nog inte hälpa till med något". Härpå fäljer ett litet förhör för att jag ska slippa att de hör av sig igen och samtalet avslutas. Snacka om att man blev en aning förvånad, inte var dag som polisen ringer upp en på en söndag kväll. Jag inser ju på en gång att det inte är någon liten sak som hänt när de börjar ringa runt till folk i krokarna. Efter ett kort snokande på tidningarnas hemsidor har jag konstaterat att någon har misshandlat en av mina grannar med en yxa så pass illa att han ligger på nevrokirurgen i Uppsala. Mordförsök och ingen är ännu gripen. Helt plötsligt känns inte trygga mysiga Övre Norslund lika tryggt längre när det några dörrar längre ner på loftgången är en krossad ruta och polisavspärrningar. Den stackars tjejen som bor i lägenheten måste vara skärrad för livet och killen får vi väl bara hoppas att han överlever. Hoppas verkligen att de får fast den sinnersjuka människa går lös med yxa mot huvudet på folk. Att lyckas rubba folkas känsla av trygghet i sitt hem är är väl en av de minsta konsekvenserna som en sån handling har men visar hur många männsikor som blir indirekt påverkade av en sådan händelse, tänk bara på den drabbade, anhöriga, vittnen. Deras liv kommer för alltid vara påverkade av några enstaka minuter av vansinne.

Inte en lätt tid för min gata, ena helgen brinner det i ett hyreshus längre ner på gatan och lämnar två trapphus av hyresgäster bostadslösa och nästa helg blir någon grovt misshandlat i sitt eget hem. Hoppas det var ett tillfälligt besök av ondska som drabbat Kungsgårdsvägen.